I den samling med garn jag ärvde efter farmor så fanns garn och mönster till en kofta. Garnet är Alafoss Lopi.
 
Tröjan passade perfekt på min lillebror som lägligt nog ville ha en islandströja precis när jag börjat sticka på koftan och insett att den skulle bli för stor för mig.
 
 
//E
Jag har fått klart mitt livs andra par vantar. Och jag har för andra gången i mitt liv stickat med två färger samtidigt.
 
 
Det gick åt 1 nystan Drops Karisma (svart) och sen ungefär ett halvt nystan av en annan färg. Har glömt märket men det är också 100% ull.
 
För vanten la jag upp 40 maskor och för tummen 16 maskor.
 
//E
 
Med två strulande armar och tunnt garn så tog det en del tid att få klart denna kofta. Beslutet att göra ett separat knappband och sy på ökade tden ytterligare. Är lite förvånad hur få nystan som gick åt, 6 stycken. Jag fick 12 nystan av mina bröder så jag skulle kunna göra en exakt likadan kofta till. Men det orkar jag inte. Tror det får bli vantar och mössor istället.
 
//E
Stickor 7, knappt ett nystan garn och några timmar senare: 
Gillar mössan väldigt mycket, blev gulligt med boll på. Är dock inte lika förtjust i att strumpstickorna var av plast, garnet satt nästan fast på dem. Får nog investera i ett set av metall. 
 
Någon mer som gör sig redo för vintern? 
 
//E 
 
Jag har nu börjat sticka en kofta i det garnet jag fick av mina bröder. Stickorna har storlek 3mm så det tar lite tid. Garnet är lite 'sliddrigt' men oj så mjukt resultatet blir. Funderar lite på vad som är mjukast, ryggen på min kofta eller magen på en kattunge....
 
//E
 
Det tog lite tid och strax över två nystan men fin blev den och mamma blev glad.
 
Jag mätte inte så noga men det är ca 33x180cm lång.
 
Dock undrar jag vad som hände när jag blockade den. Började med halva för strykbrädan tog slut. Nålade och sprayade vatten och sen kom en riktig blöt-ull-doft och den försvann inte. Oops.
 
//Emma
Nu ska vi se vad den här tidningen har att erbjuda.  Har aldrig köpt något exemplar av den innan.  
//E 
 
Det var inte så svårt som jag hela tiden trott.
Dessa är stickade i Vikingagarn Raggi (typ) och stickor 3. Täta och bra!
För mina små händer räckte det med att ha 40 maskor i början och tummen har 6 maskor som grund.
 
//E
Jag sätter inte upp nyårslöften längre för de brukar bara bli "ät mer grönsaker", "rör på dig mer" etc. Istället gör jag en önskelista med saker jag skulle vilja göra de kommande året. I 3 år har jag skrivit "lära mig sticka vantar" och detta året är det tredje gången gilt.
 
Jag har först och främst tyckt att strumpstickor är jobbiga och sen har jag varit ganska orolig för det här med tummen. Men nu har jag hittat ett sätt som innebär att man får maska av några maskor och inte ha alla lösa på en tråd vilket känns lite riskabelt.
 
Vi får se hur det gå, hittills är jag positiv!
//E
 
Påsydda fickor, lite kul placerat hålmönster och ca 50% egenkomponerat mönster. Koftan blev riktigt bra och den sitter precis så som jag hade föreställt mig!
 
 
Jag använde nästan 10 nystan av Drops Karisma och 5 knappar i matt plast. Total materialkostnad är 300kr, väldigt bra pris för en ullkofta. Sen får man ju räkna med tiden man lagt ner, men för mig gör inte det något då jag bara blir glad av att få pilla med något, att det sen blir en fin kofta är bara en bonus.
 
//E
 
Sista biten ligger nu och blockas och jag har börjat sätta ihop resten av delarna.
Snart har jag en ny kofta!
 
//E
...kan det ibland se ut såhär:
 
Totalt kaos kan man tycka men koftorna blir ju gjorda!
//E
 
Det blev en del "gör om, gör rätt" då jag varken fick till framdelarna eller ärmarna. Men till slut tycker jag att det blev riktigt bra. Koftan är riktigt varm och gosig.
 
Farmor stickade alltså ryggen och jag stickade resten. Det känns bra att ha en kofta som vi samarbetat på. Även om vi inte samarbetade efter att ha planerat det. Jag trodde det skulle vara med känslosamt att sticka koftan så stickning är DET intresset vi hade gemensamt. Vi pratade alltid lite om garn och olika projekt. Men det har gått bra och det känns bra.
 
Det hade varit kul att veta vad farmor hade tänkt göra med ryggen och till vem hon stickade. Då hon inte längre är med oss så kan jag inte annat än spekulera.
 
Och nu kan jag sitta varm och gosig när jag spekulerar, alltid något!
 
//E
 
När farmor gick bort fick jag som sagt ta över mycket av hennes garner. I gömmorna låg även en färdig ryggdel. Jag har nu så sakteliga börjat sticka resten av koftan. Nu vet jag ju inte vad hon hade för planer för ryggdelen så jag stickar allt i slätstickning och så får vi se vad garnet räcker till. Vi får se hur det slutar.
 
//E
 
Den här gången hade jag färre maskor i sidorna då förra koftan blev så bred. Nu blev den såklart för tight.
När koftan ligger plant är det 82cm runt bysten och den behöver sträcka ut lite väl mycket för att täcka upp mitt bystmått på 97cm. Längden (51cm + krage) och ärmarna blev jag väldigt nöjd med men jag orkar inte repa upp den en gång till. Istället har jag startat adoptionsprocessen med min ena svägerska.
 
En liten lärdom: din framsida är större än din baksida! Ryggen är det inget fel på, jag hade behövt göra två bredare framdelar för att täcka allt väsentligt.
 
Lana var egentligen inte så svår att sticka. Och eftersom garnet är så tjockt går det ganska snabbt.
 
Ja, ja, man lär så länge man lever. Mot nästa kofta!
//E
Loppisfynd i Skellefteå. Jag kommer nog inte sticka någon av modellerna rakt av men man kan ju bli inspirerad till färger och mönster.
 
 
//E
 
Jag har äntligen fått klart min gröna Coco från boken "Härligt stickat". Denna kofta är ganska mycket kortare än originalet men jag tycker det passar bra till klänningar med vid kjoldel.
 
Det gick åt nästan 300gr King Cole Big Value 4 ply. Koftan är stickad med stickor nr 3.
 
//E
Nej, jag stod inte ut med att koftan Lana blev så himla bred, särskilt inte över axlarna.
 
Ärmarna är kvar, för de tycker jag blev bra. Men fram-och bakstyckena har jag repat upp och nån gång ska jag börja om från början.....
 
//E
Äntligen är koftan Lana färdig. Jag stickade den i Järbo Duo och med stickor 6, inte i garn och stickor strl 7 som mönstret sa. Den blev tyvärr på tok för bred men det märkte inte jag förrän jag satt ihop den. Ja ja, man lär så länge man lever. Stor, varm och gosig blev den iaf.
 
 
//E